I somras var jag och Gunilla på Big Power Meet i Västerås, för mej var det en av otaliga träffar jag vet ärligt talat inte hur många gånger jag varit där men MÅNGA gånger blir det! Efter att ha kollat in den långa "marknaden" och lite bilar bestämmdes det att vi skulle åka vidare för att turista lite i Köping, Vi drog iväg västerut mot Köping men kom bara någon mil innan Gunilla påpekade att det luktade bränt, jag kunde inte känna någon lukt så jag fortsatte några kilometer till innan jag upptäckte att det kom lite rök innanför rutan ur ventilationen och i nästa sekund skriker Gunilla DET BRINNER!! Det slog upp stora lågor mellan huven & vindrutan. (i nittio knyck) Snabbt fick jag stopp på bilen och vi rusade ut, när vi stod utanför den nu allt mer brinnande bilen kom jag på att vi hade lite grejer i skuffen, jag rusade tillbaks, fick även med mej lite grejer ifrån handskfacket även brandsläckaren som tömdes helt förgäves, tyvärr fick jag inte med mej telefon & glasögon som låg i facket mellan framstolarna. En förbipasserande husbil stannade och åter en brandsläckare tömdes dock utan något större resultat. Nu var hoppet ute för att rädda bilen, jag grämde mej dock för min telefon som blev kvar. Efter en stund kom Köpings brandkår som fick släcka det som var kvar och även en gräsbrand som uppstått av den enorma hetta som branden gav, Jäklar vad en bil kan brinna!! Halva motorn var ju nästan borta och stora delar av fälgarna smälte, dörrar, framskärmar och skufflucka som var av plast bara försvann, det gick inte ens att se vad det hade varit för färg på bilen. Nåväl så här efteråt är man ju glad att ingen av oss skadades och saker kan ju ersättas. Mitt försäkringsbolag Folksam, var suveräna vi var överens redan på Tisdagen och på Fredag bara 6 dagar efter branden var det hela löst och ersättning hade betalats ut. Husbilsägaren Roger som hade stannat körde oss till Örebro för vidare färd till Karlstad (Vi har kontakt än via FB och har även träffats några gånger) så allt slutade lyckligt till slut. Bilen hade varit på V-8 shopen för reperation då den hackade vid körning på Torsdagen och på Lördag brann bilen upp. Jag påstår inte att dom gjort något fel vid reperationen men att dom missat nåt vid kontrollen av vad det var som gjorde att den hackade, det tror iallafall jag! Det sämsta är dock det bemötande som Gunilla fick av ägaren P-O när hon några dagar efter branden besökte V-8 shopen för att berätta vad som hade hänt, otrevligt bemötande och om inte hangripligen så blev hon verbalt utslängd av honom. Ett trevligt bemötande hade räckt, inte heller undrade han hur det hade gått för oss, han borde ju ha undrat varför hon kom in och inte jag. (jag kunde ju varit skadad?) den enda som frågade hur det hade gått var den tidigare ägaren Christer. Nåväl detta om detta, nu tar vi nya tag.
Ha dä gôtt hälsar Greven.
Hej,
SvaraRaderaVilka otäcka bilder!
Skönt att höra att ni inte skadade er och att de fanns de som stannade och ställde upp för er.
Jag vill tacka dig för den positiva feedback du ger vår skadehantering. Det tar jag med mig till våra skadereglerare.
Sköt om er och hoppas att ni hittar en ny pärla snart!
Vänligaste hälsningar
Åsa, Folksams webbkundtjänst
asa.karlstrom@folksam.se
Hej Åsa.
SvaraRaderaJo otäckt var det, det lustiga i historien är att trots att jag skött om denna bil som ett barn, pustsat & polerat, tvättat & fejat och verkligen var stolt över bilen & vilket fint skick jag hade på den så var det enda jag kunde tänka på under branden att jag inte fick med mej min mobiltelefon!! När branden var släckt och jag såg hur facket emellan sätena hade smält till ett litet plastknöl kunde jag ändå inte slita mej från tanken, ("tänk om telefonen ligger kvar därunder, HEL!") Nåväl några dagar senare när jag passerade Köping där bilen stod, (jag kör ju lastbil i jobbet) kollade jag upp det hela och jodå telfonen fanns därunder men knappast hel utan som en liten sothög, jag tog med den hem ändå för att dissikera den (Minneskortet kunde ju kanske funka) Haha man är ju lite knäpp, men jag tror att det var bra att jag gjorde så för på så sätt fick jag det ur tanken, det var nog nån sorts sorgearbete. När jag var i Köping råkade jag samtidigt träffa på några av brandmännen som var med och släckte, vi pratade lite om vad som hänt och dom berättade lite om vad dom varit med om vid tidigare bilbränder. Vi var lyckligt lottade mot vad andra varit med om! Så här efteråt kan jag även om det låter konstigt tycka att det varit en förmån att få se på "nära håll" hur ni på Folksam jobbar även på den "andra sidan". När det inte bara gäller att sälja försäkringar. Jag har lärt mej att man ska se på helheten och inte bara på vad man betalar varje månad, vad gör det om räkningen på din försäkring är den billigaste i världen om du inte får den hjälp du förväntar dej vid en skada? När mina kompisar efter branden frågade vad jag hade för försäkringsbolag och jag svarade Folksam, var det flera som sa "nu får du problem". Tji fick dom! Gôtt dä! Som sagt tack för ett bra bemötande och jag förblir Folksam trogen.
Ha det så gôtt Hälsar Micke. (Greven)